onsdag, januari 04, 2012
tisdag, november 15, 2011
-
"It didn’t take me long to figure out that these liars weren’t kings or dukes at all, but only low down con artists and frauds. But I didn’t say anything; I never let on that I knew. I just kept it to myself. That’s the best way, you see, when there aren’t any fights and you don’t get into any trouble. If they wanted us to call them kings and dukes, I wouldn’t object as long as they didn’t cause any trouble on the raft. And it wasn’t any use to tell Jim, so I didn’t. If I learned anything from pap, it was that the best way to get along with people like them is to let them have their way."
fredag, maj 27, 2011
söndag, mars 27, 2011
-
"Sådär. Nu är ni er själv och ändå inte er själv. Den ideala förutsättningen för ett kärleksmöte."
fredag, mars 18, 2011
torsdag, mars 17, 2011
-
Joan Crawford has risen from the grave
onsdag, februari 02, 2011
-
Drömmer nu med starkt (fiktiv-)geografiskt igenkännande, med vissa tydliga déjà vu-känslor.
söndag, januari 30, 2011
torsdag, januari 27, 2011
-
Och ryktet om ett kargt vidunder nere under broarna har inte gjort folk mindre rastlösa, tvärt om. Själv vet jag inte vad jag ska tro, jag känner att det nog blir fint hur det än blir.
De där som kommer och går. Jag tycker väldigt mycket om dem, det gör jag. Men jag behöver dem inte just nu, och de behöver inte mig heller, även om de tycks tro det ibland. Jag hittar dem nog mest för påminnelsen. Inspirationen och påminnelsen och den korta, korta bekräftelsen, några timmar, en natt. Och jag är enormt tacksam: En påminnelse om att vi är ett fantastiskt flöde, en oändlig böljande äng av kombinationer, om att vi kan välja att se det som att vi är döda nästan alltid förutom just nu, eller att vi är döda nästan aldrig, hur våra förfäder och våra kommande barn vilar i vår mat och i våra kläder, i våra ben och i våra hav.
En påminnelse om att vad du än tror att du har hört mig säga, så har jag aldrig lovat något.
De där som kommer och går. Jag tycker väldigt mycket om dem, det gör jag. Men jag behöver dem inte just nu, och de behöver inte mig heller, även om de tycks tro det ibland. Jag hittar dem nog mest för påminnelsen. Inspirationen och påminnelsen och den korta, korta bekräftelsen, några timmar, en natt. Och jag är enormt tacksam: En påminnelse om att vi är ett fantastiskt flöde, en oändlig böljande äng av kombinationer, om att vi kan välja att se det som att vi är döda nästan alltid förutom just nu, eller att vi är döda nästan aldrig, hur våra förfäder och våra kommande barn vilar i vår mat och i våra kläder, i våra ben och i våra hav.
En påminnelse om att vad du än tror att du har hört mig säga, så har jag aldrig lovat något.
tisdag, januari 25, 2011
-
"Där Mitt Ord icke talas,
i lobeliornas och tennisflanellens land,
skall kaninen gräva och törnet komma tillbaka,
skall nässlan blomstra på grusplanen,
och vinden skall säga: ”Här bodde hyggligt, gudlöst folk:
deras enda minnesmärke är asfaltvägen
och ettusen förlorade golfbollar”"
i lobeliornas och tennisflanellens land,
skall kaninen gräva och törnet komma tillbaka,
skall nässlan blomstra på grusplanen,
och vinden skall säga: ”Här bodde hyggligt, gudlöst folk:
deras enda minnesmärke är asfaltvägen
och ettusen förlorade golfbollar”"
söndag, januari 23, 2011
torsdag, januari 20, 2011
-
"Underground is my idea of home"
tisdag, januari 18, 2011
måndag, januari 17, 2011
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)




